UmuVecka_BIT+Manus_KlassBild_01C_Blogg

Nu är det verifierat att Frilansspelet fungerar som läromedel.

Vi lät två studentgrupper mötas i ett samverkansprojekt på Umeå universitet under några dagar i mars. En grupp beteendevetarstudenter med it-inriktning och en grupp manusförfattar-studenter som går en konstnärlig utbildning och i hög grad kommer att frilansa under sitt yrkesliv. Vi använde oss av den pedagogiska modellen Flipped Classroom. Studentgrupperna fick spela Frilansspelet, vara aktiva i seminariediskussioner,  testa och utvärdera. Manusstudenterna har spelat Frilansspelet som blivande frilansare medan BIT-studenterna dels spelat som studenter och dels tagit perspektivet tjänsteinnovation i sin utvärdering.

BIT-studenterna menar att Frilansspelet är en social innovation. Det bidrar till lärande för den grupp i samhället som vill satsa på en frilanskarriär. Studentgruppen tycker sig också se en sorts processinnovation eftersom spelet är ett komplement i utbildningen och effektiviserar läroprocessen. De slår fast att Frilansspelet även är en upplevelseinnovation där studenterna får känna på yrkeslivet som frilans eller projektanställd. Att simulera verkligheten är en bra grund för värdeskapande processer hos studenten. En av utvärderingsgrupperna slår fast att Frilansspelet tillsammans med lärarledda seminarier fungerar mycket bättre än föreläsningar.

I utvärderingen fick vi bekräftat att det är just upplevelseinnovationen som gör Frilansspelet unikt. BIT-studenterna såg ett värde i att spela spelet nu, men tror också att värdet fortsätter att öka långt fram i tiden när studenten kommit ut i arbetslivet.

BIT-studenterna konstaterar att spelet skapar tankar och känslor kring att överleva som entreprenör. En känsla är att man får betalt för allt slit, lön för mödan.

Flera av manusstudenterna tycker att Frilansspelet är ”roligt” och ”beorendeframkallande”, men också pedagogiskt. Kalenderfunktionen i spelet är en jättebra övning inför den verkliga yrkesrollen. Spelet tydliggör tid kontra resurser och pengar. Och att man, för att hålla sig “ovan ytan” inte kan arbeta hur mycket som helst.

Efter att studenterna spelat Frilansspelet fångade vi upp frågor och tankar genom diskussioner i mindre grupper och återkoppling i helgrupp. Det fanns många funderingar kring vad som händer om man missar en deadline, hur det går om man blir sjuk i spelet och på vilket sätt man kan tjäna pengar på sina frilansuppdrag och inte behöva ta extrajobb för att klara hyran. Eftersom spelet är så konkret blir diskussionen också det och plötsligt är det roligt att diskutera pengar och kunder just för att det är en upplevelse som ligger till grund för seminariet.

Den senaste forskningen visar att näringslivet efterfrågar andra kompetenser än vad det svenska utbildningsväsendet levererar. Kompetenser såsom god planeringsförmåga, noggrannhet, god attityd och samarbetsförmåga värderas högt (Olofsson m.fl. 2014). Enligt Karlson och Fergin (2013) saknar arbetsgivarna främst förmågor såsom praktisk kunskap och omdömeskunskap.

Vi på Good Learning är glada för att vi fick en så bra utvärdering av vårt läromedel Frilansspelet. Vi hoppas också att fler ska våga prova att använda spelet i undervisningen och därmed ge studenterna värdefulla redskap inför ett arbetsliv i förändring.

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om utvärderingen.

louise@goodlearning.se